Nu när jag skriver detta sitter jag på ett tåg till Wien. Regnet bara öser ute. Allt som syns är åker efter åker. Typiskt söndagsväder. Nervositeten vill inte försvinna. Polsk musik om kärlek I hörlurarna. Vackra språk. Regn, regn, och åter igen regn, Konduktören pratar bara tyska. Han skulle kunna säga att vi är på väg till Ungern.
Jag är snuvig och törstig och har smutsiga skor. Halvpösiga jeans och jag behöver gå på toaletten. Känner mig inte alls representabel. Detta kommer att gå bra. Eller inte.
********************
Dessa tankar vill jag spara. Bläddra tillbaka till.
Det gick bra. Kanske inte tillräckligt bra. Men vi skrattade och berättade historier. Och nu förstår jag bankkrisen.
No comments:
Post a Comment