Idag pratade jag med en person som jag kände en gång för länge sen. En kille från Sydeuropa som ser mer nordisk ut än de flesta nordbor och med en stor dos av finsk mentalitet. Det var endast några veckor som vi delade lägenhet I regniga Manchester, men jag kommer fortfarande ihåg hur jag kramade om honom på flygplatsen när han åkte hem.
Han sade något idag, något som värmde mitt hjärta (även om det bör tas med en nypa salt) och som jag håller fullt med om. “Det finns endast ett litet antal människor som jag bryr mig om: de ska ha en smart hjärna och en bra själ. Du är en av dem”.’
Jag bryr mig om folk, visst – men från avstånd, även om jag önskar alla väl så finns det väldigt få människor som får komma mig nära, riktigt nära. Mitt hjärta kan jag dela I tusen bitar men min själ är bara till för några få. Och dessa människor som kommit ända fram, dem vill jag ha kvar.
No comments:
Post a Comment